DAGMAR-modellen (Defining Advertising Goals for Measured Advertising Results) är en modell utvecklad av Russell Colley för att definiera och mäta resultaten av reklamkampanjer. Det introducerades 1961 och har använts i stor utsträckning inom marknadsföring och reklam.

Istället för att ge en komplicerad förklaring kommer jag att ge en enkel. Russell Colley observerade att även om människor investerade i reklam, var de tvungna att investera mycket tid i andra typer av marknadsföringsaktiviteter för att få avkastning på reklam. Detta beror på att ROI från annonsering var okänd.

Följaktligen föreslog Russell två huvudsakliga sätt att uppnå maximalt avkastning på investeringar endast genom reklam. Därför kunde ett företag som tänkte på 10 olika sätt att marknadsföra sina produkter kolla avkastning på investeringar till reklam när hon behövde studera hur effektiv hennes reklam var.

Modell DAGMAR

De två huvudsakliga sakerna som DAGMAR-modellen stod på var

  1. Skapa en kommunikationsuppgift för att nå mål
  2. Definiera syftet med kommunikationsuppgifter så att resultat kan mätas.

A) Kommunikationsutmaningar i samband med DAGMAR-metoden.

En marknadsföringsuppgift är en kombination av reklamaktiviteter, varumärkesaktiviteter och eventuellt kundserviceaktiviteter. Marknadsföringens arbete är holistiskt och därför måste det se till hela organisationen. Arbetet med reklam är mer individuellt och därför beaktas inte organisationen.

För att mäta att uppgiften tilldelad reklam därefter endast mäts med åsikter reklam utvecklade Russell Colley kommunikationsuppgifter. Att skapa en kommunikationsuppgift som involverade kommunikation mellan företaget och konsumenten var enbart annonsavdelningens ansvar.

Syftet med kommunikationsuppgifterna i DAGMAR var följande.

  1. medvetenhet . Kommunikationsmålen är att göra konsumenten medveten om ett varumärke eller produkt.
  2. förståelse . Dessa uppgifter hjälpte också konsumenten att förstå produktens egenskaper och egenskaper, samt vad produkten kommer att göra för konsumenten.
  3. Övertygelse - kommunikationsuppgiften övertygade kunden om att denna produkt var avsedd för honom.
  4. effekt . I slutändan, efter fällande dom, var klienten tvungen att uppmuntras att vidta åtgärder.

Du kommer att märka att ACCA-modellen ovan liknar AIDAS-försäljningsmodellen. Detta beror på att AIDAS används för att mäta effektiviteten av försäljningstekniker. På liknande sätt används ACCA-modellen för att förstå effektiviteten av reklam och den kommunikationsuppgift som reklam utför.

Men i DAGMAR-modellen är problemet inte begränsat till att bara skapa en kommunikationsuppgift. För att skapa denna uppgift är mycket svårt om reklammålen inte är kända. Om du inte vet VARFÖR du kommunicerar med en kund, hur ska du då kommunicera? Därmed ingick även i DAGMAR att definiera kommunikationsmål.

B) Att sätta upp mål. Modell DAGMAR.

Den näst viktigaste uppgiften för DAGMAR var att fastställa vilka reklammål eller kommunikationsmål som skulle skapas. När du väl har definierat dina mål blir det jämförelsevis lättare att mäta dina annonseringsresultat.

Med denna flytt gav Russell Colley också mer ansvar till reklamavdelningen. De var inte bara ansvariga för annonserna som gjordes, utan också för hur väl de förstod syftet med annonsen och hur de införlivade dessa syften i sina kommunikationsmål.

I modern tid vet vi att reklam används för att introducera en produkt, skapa varumärkesvärden, för säljfrämjande åtgärder eller för en enkel återkallelse av ett gammalt varumärke. Allt detta är dock i reklamsyfte och utgör den andra delen av DAGMAR.

Målen för annonsering i DAGMAR är följande:

  • Specifika och mätbara mål .

Mål bör vara en exakt redogörelse för vad annonsören vill uppnå genom kommunikationen. Vill han stärka varumärkesimagen, maximera varumärkesnärvaron, gå in på nya marknader eller öka den totala försäljningen?

  • Definiera din målgrupp .

Innan du påbörjar en kommunikationsuppgift måste du vara så exakt som möjligt bestämma målgruppen. Riktar du dig till ungdomar, vuxna, seniorer? Vilken som helst av de olika formerna av segmentering kan användas för att definiera målgruppen.

  • Graden av eftersträvad förändring.

Vilken nivå av kunduppfattning, attityd eller medvetenhet vill du förändra? Om en kund känner till en produkt, vill du att deras negativa attityd ska ändras till en positiv? Eller, om marknaden är helt omedveten, vill du att hela marknaden ska veta eller att bara målgruppen själv ska vara delvis medveten? Dessa förändringsgrader som kommer att vara målet för kommunikationsuppgiften måste fastställas i förväg.

  • Tidsperiod .

För att uppnå målen för kommunikationsuppgifter, hur mycket tid är du villig att avsätta. Om du tror att en produkt på en månad kan skapa igenkänning på hela marknaden, då har du väldigt fel. Det är därför stora annonsörer försöker introducera en produkt inom 3 månader och sedan prata om dess funktioner och fördelar under de kommande 3 månaderna för att öka varumärkesmedvetenheten och acceptansen. En definierad tidsperiod ger bättre mätbarhet.

Så, som du kan se ovan, innebar DAGMAR-modellen att definiera målet för en kommunikationsuppgift och sedan skapa kommunikationsuppgifter som i sig var mätbara.

DAGMAR-modellen används av många reklamplanerare för att skapa reklam- och marknadsföringsplaner. Detta tillvägagångssätt används också för att ställa in mål reklam och mätning av resultat mot plan. Russell Coleys arbete ledde till förbättringen av reklamvärlden eftersom dessa kommunikationsuppgifter inte bara var relaterade till försäljning, de uppnådde olika organisatoriska mål enbart genom annonsering.

Reklamens historia: definition och fullständig kronologi

BCG-matris - modellanalys, förklaring

Millennials i arbetskraften: vilka är de och hur man lockar dem?

ABC

FAQ. Modell DAGMAR.

  1. Vad är DAGMAR-modellen?

    • DAGMAR-modellen är en strukturerad metod för att planera och mäta reklameffektivitet. Hon föreslår fyra steg: Medvetenhet, förståelse, övertygelse och handling.

  2. Vilka är huvudstegen i DAGMAR-modellen?

    • DAGMAR stadier inkluderar:
      • Medvetenhet: Skapa medvetenhet om existens hos konsumenter produkt eller varumärke.
      • Förståelse: Att kommunicera information så att konsumenterna förstår vad produkten är och vilka fördelar den ger.
      • Övertygelse: Att bilda en positiv uppfattning om produkten och övertyga konsumenterna om dess värde.
      • Handling: Uppmuntra konsumenter att vidta specifika åtgärder, som att köpa en produkt.

  3. Vilka mått används för att mäta framgång under DAGMAR-modellen?

    • Mätvärden kan innefatta nivåer av medvetenhet, förståelse, övertygelse och handling, såväl som specifika indikatorer som försäljningsvolym och marknadsandel.

  4. Hur väljer man mål för en reklamkampanj med DAGMAR-modellen?

    • Mål väljs utifrån den önskade effekten i varje steg: öka medvetenheten, öka förståelsen, förbättra övertalning och stimulera till handling.

  5. Vilka fördelar erbjuder DAGMAR-modellen?

    • DAGMAR-modellen ger ett strukturerat tillvägagångssätt för att utveckla annonskampanjer och ger även tydliga kriterier för att mäta effektivitet, vilket gör det lättare att utvärdera resultat.

  6. Vilka är begränsningarna för DAGMAR-modellen?

    • Vissa kritiker påpekar begränsningarna hos DAGMAR-modellen, såsom dess fokus på varumärken, dess betoning på kognitiva aspekter och dess bristande hänsyn till konsumenternas känslomässiga reaktioner.

DAGMAR-modellen förblir ett viktigt verktyg för marknadsförare och annonsörer, vilket ger ett strukturerat och mätbart tillvägagångssätt för att uppnå och mäta reklammål.